Gamla foton från Farabol

Hittade två gamla foton från Farabol, troligen från tiden då inga grustag hade förändrat landskapet. Vem vet något om dem?

Farabols Byahorn

När Farabols byamän nu liud i byn får höra då samlas en och hvar, at nogon Sak afgjöra, med Samdräckt, enighet, at all ting styra så, at Lag och Ordning blir alt hvad de syfta på. Gifvet af krono länsman Löfgren år 1803.

Byahornen hade en stor uppgift förr, då byåldermannen skulle samla byamännen till rådslag i olika angelägenheter. I gamla byasammanträdes protokoll kan läsas om beslut som fattades om de fattiga i byn.  Bland annat utdelning av förnödenheter, uttaxering av förnödenheter för att få kontanter till behövande och till andra ändamål. Understödstagarna bodde antingen i egna stugor eller i byalagets fattigstuga.  Även kringgång förekom, där understödstagare fick vistas i olika hem och få mat och tak över huvudet för att lindra den värsta nöden. Rotegång var många gånger svår och mindre vanlig. Andra gånger när det hördes ljud ur byahornet var när fara var på färden, när eldsvådor utbröt, när byn drabbades av svåra epidemier etc. Byahornet en värdefull klenod som minner om tider som svunnit.

Bynamnet Farabol

1612 Farreboell, 1624 Fareboell, dial fa`rabol. Förleden är av allt att döma en form av ordet fager 'vacker'. Man har emellertid på senare tid ifrågasatt om förleden kan ha annat ursprung.Efterleden bol 'nybygge, gård' (Sten-Bertil Vide 1971). Utdrag ur artikeln "Bynamnen i Kyrkhult" i Vår Hembygd, 1976. En annan tolkning kan vara gården, övernattningsställe vid farleden då en vandringsled från söder mot norr lär ha gått igenom byn redan på 1300-talet (vandringssägen).

Farabolsvisan

Farabolsvisan diktades av Farabolssonen Bernt Ericsson. Han var son till bysmeden Eric Andersson och hans maka Maria. Han emigrerade till Amerika i början på 1900-talet. Men han längtade till sin hembygd, därför skrev han ner sina minnen och det blev en vacker hyllning till Farabol, som han mindes det från sin uppväxttid. Dikten har genom åren varit mycket uppskattad och ofta sjungen av yngre generationer.
Nu har bygden en annan vy. De för honom kära minnesmärkena är delvis glömda. Det blev ej Bernt Ericsson förunnat att återse sin hembygd. Han dog i Chicago de 7 mars 1926 endast 42 år gammal, efterlämnande hustru och två döttrar. Den ena av dem har ofta besökt Sverige och är ägare av den lilla stugan i Farabol, där diktaren föddes (Linnea Hansson 1969). En artikel ur i Vår Hembygd, årsskrift 1969.

1. Om jag uti hela världen söka vill från pol till pol, finner jag dock ej på färden plats mer kär än Farabol.

2. Dit har alltid stått min trånad. Där jag först fick ljuset se uti årets fjärde månad artonhundra åttiotre.

3. Där jag lärde älska suset Ifrån skog med gran och tall lyssnande till dova bruset ifrån ån med vattenfall.

4. Ofta gjordes utfärdsturen genom skog med stenig mark, där av näver gjordes luren, hästar täljdes utav bark.

5. Och sen badades i dammen, där som vattnet djupast var. I den mörka alestammen där mitt namn jag skurit har.

6. Att på flodens is få leka var min lust i vinterns dar och om sommarn i en eka gunga få på böljan klar.

7. Oftast sprang jag över spången efter nedergången sol,för att uti Hejevången plocka doftande viol.

8. Minnesvården bygden haver vackert huggen utav sten, täljer om koleragraven ifrån tvenne sekler sen.

9. Och jag minnes raka vägen, röda led och söndre bro, där som enligt gammal sägen troll och jättar har sitt bo.

10. Minnes skolan, röda huset. Minnes barnen under rast. Hur de sprungo där på gräset och i gräset lyfte mast.

11. Minnes smedjan invid vägen, som igenom bygden drog, där dess ägare så trogen tunga hammarslagen slog.

12. Bäst av allt jag stugan minnes, som på åsens sluttning låg, där som än en moder finnes, som står ständigt i min håg.

13. Farabol skall än jag se dig, kärast utav Blekingbygd? För mig är du ett Venedig under höga åsars skygd.

14. Skall jag se din skog i grönska, lyssna till ditt vattenfall? Intet mer jag skulle önska. Hoppet viskar dig: du skall.

Bernt Ericsson