Farabols ByalagNär undervisningen upphörde efter vårterminen 1967 ville byborna använda skolan som en samlingslokal. En förening, ett så kallat byalag, bildades 24 november 1967 och skolbyggnaden köptes av Olofströms Köping. Med förenade krafter anordnades olika evenemang för att samla in pengar till renovering av lokalerna.
|
 När Farabols byamän nu liud i byn får höradå samlas en och hvar, at nogon Sak afgjöra, med Samdräckt, enighet, at all ting styra så, at Lag och Ordning blir alt hvad de syfta på. Gifvet af krono länsman Löfgren år 1803. |
Byahornen hade en stor uppgift förr, då byåldermannen skulle samla byamännen till rådslag i olika angelägenheter. Byahornet en värdefull klenod som minner om tider som svunnit. |
Farabols Skola
Farabol hade redan i slutet av 1860-talet en ambulerande småskola. Egen byskola fick Farabol 1876. Skolhuset låg strax söder om den nuvarande, nära stengärdsgården. Invånarantalet i Farabols by var inte mindre än 416 personer år 1879.
I slutet av 1800-talet var här blandad folk- och småskola, men i början av 1900-talet fick man separata folk- och småskolor.
Det nuvarande skolhuset, med två skolsalar och lärarbostad byggdes 1920. Skolformen var B2 och hösten 1945 var elevantalet 26 st.
I uthusbyggnaden inrymdes i många år slöjdsal och skolkök.
Bland lärare som tjänstgjort i Farabols skola kan nämnas:
1902-1920 Emma Mathilda Jern
1920-1945 Valborg Bengtsson
1922-1924 Signe Elisabeth Adrian
1925-1946 Bror Emil Svensson
1947-1954 Rudolf Håkansson, Lisbeth Håkansson, Hjördis Persson.
1954-1967 Ingvar Persson
Farabols skola upphörde efter vårterminen 1967. Samma år nedlades skolorna i Kåraboda och Skrubbeboda. Farabols skola övertogs sommaren1968 av Farabols byalag och har använts som samlingslokal för bygdens folk.
Skolans historik och matbespisning i Farabols skola
1842 Skolstadgan trädde i kraft och skolhus byggdes tre terminer per läsår (jan-apr, jun-aug, okt-dec) maj och september är fria för barnen att hjälpa till i hemmet
1847 Skolreglemente för Jämshögs socken fastställdes och blev gällande i alla 12 skoldestrikt. Skolhus fanns/byggdes i Källeboda, Vilshult, Ebbemåla, Kåraboda, Månasken, Bytaremåla, Snöfleboda Skälmershult, Slagesnäs Skrubbeboda
1865 Kyrkhults socken bildades och skolorna i Månasken (1846-1867), Bytaremåla (1849-1867) och Snöfleboda (1847/1861-1868) lades ned
1869 Kyrkhult delades i 8 skolroter
Källeboda (1848-1955),
Slagesnäs (1862-1867/1903-1964)
Vilshult (1840-1920) ny
Skälmershult (1896-1965)
Skrubbebåda (1860-1965)
Ebbemåla (1903-1964),
Kåraboda (1847/1904-1965)
Farabol/Falshult i förhyrd lokal (1876/1920-1967)
1876
Farabols första skolhus byggdes (folk- o småskola skilda tider)
1890
Flickslöjd infördes
1904
Kåraboda skola brann ned (belägen där Magnussons affär var) ny byggdes
1920
Farabol nya skolhus
1924
B2 heltidsläsning påbörjades
1930
6-årig folkskola, läsåret infördes 36 ½ veckor och fria lördagar, lördagar ägnades åt slöjd
1933
Gröt serverades till 24 elever i Farabols skola
1935
61 dagars läsning med slöjd i ordinarie schemat infördes, ingen gröt till höstterminen
1942
39 veckor per läsår. Smörgås med vitaminrik marmelad och mjölk till barn
1948
Omorganisation påbörjades och en distriktöverlärare tillsattes
1949
Kåraboda och Farabol bildade en rote med B1-skolor
1951
7 årig folkskola och bara en 6-veckors fortsättningskurs infördes. Hushållsgöromål för flickor och pojkar.
Pojkar som önskade skogsarbete kunde istället välja Sjöarps skogsskola. Realskolan gick att fortsätta efter
6 årig folkskola
1955
13 august startade Kyrkhults nya skola, Engelska infördes på schemat i klass 5
1961
8 årig folkskola infördes, endast 3 lektioner på lördagar
1963
Grundskolan infördes i klasserna 1-5 och engelska från klass 4, klass 1-3 lågstadiet, 4-6 mellanstadiet
och 7-9 högstadiet
1967
Skolverksamheten upphör
1968
Byalaget tar över driften av byggnaden
Ambulerande skola: Lärarna ambulerade mellan rotarna och tjänstgjorde 1/3 av läsåret i vardera rote.
Monitörer: Duktiga läskunniga elever var lärare åt övriga elever
Lärarbostad: tillkom när fasta läraretjänster tillsattes
Heltidsläsning: skolgång hela läsåret
Fortsättningsskola: Två 6-veckorskurser de två åren närmast efter avgång från 6:e klass.
B1: två klasser i läraravdelningen
B2: fyra klasser i läraravdelningen
Skolans tidsstege
| 1686 Kyrkolagen i Sverige föreskrev, att prästen skulle svara för att ungdomen läste i boken. 1726 Bestämmelser om husförhör innebar bl a en viss kunskaps- och färdighetskontroll i riket. 1747 Klockaren Schöning höll i barna undervisningen 1783 Fattigstuga omändrades till skola i Öllers Jämshög. 1824 Jämshög fick sitt första egentliga skolhus, ”Fattigskola” var inrättad. 1828 ”Dannfeltska Friskolan vid Holje Bruk” startades av överste Dannfelt. 1830 Nämndeman Per Svensson byggde en skola i Rösiö. 1838 I Skelshult (Skälmershult) och Rönhult hade inrättats en ”skola”. 1842 Folkskolestadgan kom till. Ettårig lärarutbildning påbörjades i Sverige. 1858 Folkskolan i Sverige delades i småskola och egentlig folkskola. Kvinnor fick börja undervisa i småskolan. 1860 Jämshögs socken hade sexton folkskolor och tretton lärare. Folkskoleinspektionen infördes i Sverige. 1862 Riksdagen fattade beslut om treårig folkskollärarutbildning. 1864 Ecklesiastikdepartementet inrättade en särskild folkskolebyrå för hela landet |
1865 Jämshögs socken och pastorat delades i tre delar: Näsum, Jämshög och Kyrkhult. Kyrkhults socken övertog åtta av de tidigare skolhusen i Jämshögs storsocken. Kyrkhult fick sin första småbarnsskola. 1868 ”Statens Läsebok”, ” Den gamla Läseboken” mera känd som Läsebok för Folkskolan utkom första gången. Kyrkhults socken delades in i sex skolrotar. 1869 Kyrkhults socken ändrades till åtta skolrotar. 1878 Sverige fick en ny normalplan för skolan, vari bl a förskrevs om Lärokurser och klassindelning. Historieundervisning, fosterlandskärlek, samhälle betonades. Slöjd kunde frivilligt anordnas i skolorna. Riksdagen beslöt om fyraårig folkskollärarutbildning. 1882 Förnyad folkskolestadga påbjöd bl a att skolgången skulle räcka från sju till fjorton års ålder i vårt land. I Kyrkhults socken infördes tvåårig småskola och fyraårig folkskola. 1888 Slöjd för gossar infördes i Kyrkhult. 1889 Slöjd för flickor började i Kyrkhult. 1891 Gosslöjd infördes i Jämshögs socken. Flickslöjd infördes 1899. 1894 I Kyrkhult upphörde den sista ambulerande skolan. |
|
1900 |
|
|
1950 |
1991 Sammanställd av Gunda Jeppsson |
Flygolyckan i Farabol den 7 OKTOBER 1944
Denna flygolycka under andra världkriget lämnade starka minnen hos många av bygdens invånare. Edit Håkansson i Spjutaretorp skrev en dikt om denna tragiska händelsen i Farabol.
|
1. Denna flygolycka ni minnas nog om det plan som störtat i Farabol, det var den sjunde i tionde på eftermiddagen klockan tre. 2. Ett plan det kommer från fiendeland, för att söka landa på säker strand, det kommer skadat går över byn och så det störtar vid skogens bryn. 3. Och då det höres ett väldigt brak, när maskinen krossas till ett enda vrak. Den slår av träden som stickor blott, och knallar höres från kulspruteskott. 4. Och mänskor kommer från hela byn, förskräckta häpna för denna syn, ty rök och lågor nu där uppstår, å människor dödats i unga år. 5. Besättningen som var nio man, för dem nu göres vad som göras kan, men fyra av dessa bärs fram som lik å dom andra föres till Karlshamns klinik. 6. Men en utav dem, ej fram han kom han dör på vägen vid Asarum. Två av dem andra fick sluta sen av blodförlusten och brutna ben. 7. De flesta av dem nu gifta va, å sina makar hade uti USA, å kanske även de hade små, som faderlösa där nu får gå. 8. Av besättningens alla nio man, blev blott två av dem som uppleva kan. De sju få ej mera se sitt fosterland å ej mera trycka sina käras hand. 9. Till olycksplatsen folkvandring var efter detta öde i många dar å alla uti förundran gick att livet någon behålla fick. 10. Men detta ju en gnista blott mot vad utlovats där krig framgått må vi därför glada va i Sverige Land där vi fått undkomma krigets grymma hand. |
Edit Håkansson |
Gamla foton från Farabol
Hittade två gamla foton från Farabol, troligen från tiden då inga grustag hade förändrat landskapet. Vem vet något om dem?
 |
 |
|---|
Bynamnet Farabol
1612 Farreboell, 1624 Fareboell, dial fa`rabol. Förleden är av allt att döma en form av ordet fager 'vacker'. Man har emellertid på senare tid ifrågasatt om förleden kan ha annat ursprung.Efterleden bol 'nybygge, gård' (Sten-Bertil Vide 1971). Utdrag ur artikeln "Bynamnen i Kyrkhult" i Vår Hembygd, 1976. En annan tolkning kan vara gården, övernattningsställe vid farleden då en vandringsled från söder mot norr lär ha gått igenom byn redan på 1300-talet (vandringssägen).
Farabolsvisan
Farabolsvisan diktades av Farabolssonen Bernt Ericsson. Han var son till bysmeden Eric Andersson och hans maka Maria. Han emigrerade till Amerika i början på 1900-talet. Men han längtade till sin hembygd, därför skrev han ner sina minnen och det blev en vacker hyllning till Farabol, som han mindes det från sin uppväxttid. Dikten har genom åren varit mycket uppskattad och ofta sjungen av yngre generationer.
Nu har bygden en annan vy. De för honom kära minnesmärkena är delvis glömda. Det blev ej Bernt Ericsson förunnat att återse sin hembygd. Han dog i Chicago de 7 mars 1926 endast 42 år gammal, efterlämnande hustru och två döttrar. Den ena av dem har ofta besökt Sverige och är ägare av den lilla stugan i Farabol, där diktaren föddes (Linnea Hansson 1969). En artikel ur i Vår Hembygd, årsskrift 1969.
|
1. Om jag uti hela världen söka vill från pol till pol, finner jag dock ej på färden plats mer kär än Farabol. 2. Dit har alltid stått min trånad. Där jag först fick ljuset se uti årets fjärde månad artonhundra åttiotre. 3. Där jag lärde älska suset Ifrån skog med gran och tall lyssnande till dova bruset ifrån ån med vattenfall. 4. Ofta gjordes utfärdsturen genom skog med stenig mark, där av näver gjordes luren, hästar täljdes utav bark. 5. Och sen badades i dammen, där som vattnet djupast var. I den mörka alestammen där mitt namn jag skurit har. 6. Att på flodens is få leka var min lust i vinterns dar och om sommarn i en eka gunga få på böljan klar. 7. Oftast sprang jag över spången efter nedergången sol,för att uti Hejevången plocka doftande viol. 8. Minnesvården bygden haver vackert huggen utav sten, täljer om koleragraven ifrån tvenne sekler sen. 9. Och jag minnes raka vägen, röda led och söndre bro, där som enligt gammal sägen troll och jättar har sitt bo. 10. Minnes skolan, röda huset. Minnes barnen under rast. Hur de sprungo där på gräset och i gräset lyfte mast. 11. Minnes smedjan invid vägen, som igenom bygden drog, där dess ägare så trogen tunga hammarslagen slog. 12. Bäst av allt jag stugan minnes, som på åsens sluttning låg, där som än en moder finnes, som står ständigt i min håg. 13. Farabol skall än jag se dig, kärast utav Blekingbygd? För mig är du ett Venedig under höga åsars skygd. 14. Skall jag se din skog i grönska, lyssna till ditt vattenfall? Intet mer jag skulle önska. Hoppet viskar dig: du skall. Bernt Ericsson |
Dömd till döden
Den 20 januari 1854 avrättades änkan Bengta Svensdotter (28 år) och båtsmannen Håkan Jönsson Bollman (26år) från Farabol i Jämshögs socken (numera Kyrkhult/Olofström som inte hade blivit egen socken vid denna tidpunkt), Listers härad, Blekinge län. Detta var den sista offentliga avrättningen i Listers härad.
Då Sven hade starka böjelse för dryckenskap ochsvårt att utföra gårdsarbeten anlitades en medhjälpare på gården, det var Håkan Jönsson Bollman. Då tycke uppstått mellan Bengta och Håkan, hade den sistnämnde tagit initiativ till att förgifta Swen för att Bengta och Håkan med tiden skulle kunna ingå äktenskap. Vid en senare tidpunkt förgiftades den yngsta dottern, för att få en mun mindre att mätta (en dotter till fanns). Den senare förgiftningen upptäcktes dock av en skräddare som slog larm till två nämndemän, varvid hela historien uppdagades.
De avrättade hade den 3 november 1853 av Högsta Domstolen dömts till döden för giftmorden på maken Swen Olsson samt den minderåriga dotter Hanna i början av 1853.
Om denna avrättning och lite om historien kring galgbacken beskriver advokaten Wilhelm Penser i en artikel i Blekingeboken 1944 (årsbok för Blekinge Musei- och Hembygdsförbund). Penser var 1944 ägare till den fastighet där galgbacken var belägen och som 1944 omvandlats till tivoliplats.